Kräsna, möjliga I-Lands problem
Ja, jag vet, jag tjatar något förfärligt om det här ämnet.
Men just nu gör jag det för att jag är hungrig, vilket bland annat har för mitt ogillande av bruna böner samt att folk inte verkat fatta att alla inte äter kött. Såååå, salladen hade skinka! En annan sallad som man kunde äta utifallatt innehöll fisk! Resten var ren pasta utan sås och en annan var potatissallad...
Som den-som-inte-bör-nämnas-vid-namn som hotade med att vägra äta den vegetariska grytan på en framtida fest just för det faktum att hon ville ha kött.
Måste man då äta kött till varenda måltid?
Människan är inte en sådan köttbaserad varelse att hen måste äta kött varje måltid, varje dag, inte ens varje vecka. Eller ens kött överhuvudtaget.
Däri omnivore.
En dag när jag inte hade tid att åka hem då jag skulle någon annanstans så smet jag in på en affär för att köpa en macka. Men se, inte en enda vegitarisk macka.
Visst, det fanns den med fiskägg, och jag äter både fågelägg och mjöl så jag kan äta fiskägg. Men det är nog mer med att jag inte tycker om det.
Så det blev en risifruti istället.
”Tänk då på alla svältande barn i-”
Ge fan i det!
Jag vet, jag är kräsen, men jag är då ta mig tusan så mycket mindre kräsen än många andra. De som hellre går till McDonalds flera gånger i veckan än att äta skolmaten.
När jag var liten åt jag jätte dåligt, ska det då ta ifrån mig chansen att bli vegetarian för att jag fortfarande har mycket som jag inte äter? Jag tycker jag äter hur många olika saker som helst, men det tycks aldrig duga de där få dagar där det finns lite att välja mellan. De dagar personalen envisas med att servera grönblandingar med balsamolja och vinäger. När de serverar kokad potatis (Som jag avskyr, den mesta andra potatis är gott), när de serverar bön eller ärtblandningar.
Ska jag behöva tänka på svältande barn varenda gång jag står där i matsalen, illamående av lukter och smaker?
Varenda gång min mage kurrar i protest två timmar efter lunch?
Ska jag behöva tänka på fattiga varenda gång jag köper något onödigt spel, en bok, lite kläder, några godisbitar. Av det faktum att jag äger en katt och några kaniner vars enda uppgift i livet tycks vara att kosta pengar?
Då skulle jag inte ha mycket att leva för. Ska jag må dåligt bara för att andra har det sämre?
”Vadå en bruten arm? Det finns de som har en bruten ryggrad.”
Är jag bortskämd som inte gillar kokt potatis och grönsaker, vinäger och balsam i sallader och har den filosofin att jag inte tänker stödja den köttproduktion där djuren inte har det bra? Där jag inte har mycket val än att låta bli köttet, sedan att jag skulle svälta om jag inte åt ägg och mjölkprodukter.
Om människan var lite mindre bortskämd i allmänhet så skulle de kunna äta mindre kött, däri skulle efterfrågan på kött minska, mindre djur skulle behövas födas upp och slaktas. Den mat som odlas fram åt nötkreaturen, grisarna, fåren och hönsen skulle kunna gå direkt till människor. De skulle kunna ha färre djur på gårdarna, djuren skulle kunna gå ute (I alla fall på sommaren och ljumma vinterdagar) de skulle kunna ha fler anställda som kan ta hand om djuren och de skulle kunna ha halm i djurens boxar (Istället för kalt cementgolv överströdd med ett tjockt lager skit).
Men nej, för det är ju så gott med den där köttbiten på tallriken. Vid varje måltid, varje dag, varje vecka, varje månad, varje år.
För vegetarisk är ”speciellt” och ”annorlunda”, kött är normen. För vi är så jäkla rika att vi kan unna oss det, när nu våra förfäder inte kunde det.
Vem bryr sig om djuren så länge kött är gott, så länge hen slipper se lidandes. För ingen orkar engagera sig. Ingen orkar efter åtta timmar på jobbet, komma hem, laga mat, vara social, sköta om hemmet, laga bilen, laga lampan, gå ut med hunden, åka och handla samt allt annat som kan tänka behövas göras.
Inte ens vid ledighet, för då ska man ju slaaaappaaaa. Eller erh, vila.
Inte ens politiker orkar bry sig, de vill ju också äta kött. De vill bara få mer pengar, hur mycket de än redan har.
Är jag då bortskämd?
(Notera att jag skrev detta för någon vecka sedan... )
